VIKA STRAND

Strandgården 10 år: ”Vi trodde på idén redan från början”

Den 3 oktober 2016 slog Strandgården upp sina dörrar för den allra första familjen.Tio år senare har utredningshemmet i Vika Strand blivit en etablerad verksamhet dit socialtjänster från stora delar av landet vänder sig när de behöver utreda, behandla eller stärka familjer i utsatta situationer.

Strandgården en solig dag 2016
Strandgården en solig dag 2016

När verksamhetschef Malin Gnospelius ser tillbaka på de första åren är det inte tillväxt eller utveckling hon tänker på först
– Jag minns framför allt känslan. Vi hade arbetat länge med att skapa något som vi själva trodde på. När de första familjerna kom blev det plötsligt verklighet. Nu skulle idéerna omsättas i vardagen, säger hon.

Grundtanken var densamma då som idag: att möta familjer i en miljö som är så nära vardagen som möjligt och att fokusera på vad familjerna redan gör som är bra snarare än att fokusera på det som är fel.
– Redan från början hade vi en ganska tydlig bild av vad vi ville skapa. Ett ställe där familjer inte bara blev bedömda utan också fick möjlighet att utvecklas. Många detaljer har förändrats under åren, men den grundtanken känner jag fortfarande igen varje dag.

Strandgårdens föreståndare Malin Gnospelius som varit med från start i verksamheten.
Strandgårdens föreståndare Malin Gnospelius som varit med från start i verksamheten.

Har varit med hela resan
En av medarbetarna som varit med från allra första början är behandlaren Lena.
– Det känns faktiskt lite svårt att förstå att det har gått tio år. Jag minns fortfarande när allt var nytt. Vi lärde känna huset, arbetssätten och de första familjerna samtidigt, säger hon.

Mycket har förändrats under åren, men enligt Lena är kärnan densamma.
– Det handlar fortfarande om relationer. Om att skapa trygghet och bygga förtroende. Metoder är viktiga, men i slutändan är det mötet mellan människor som avgör om arbetet lyckas.

Hon beskriver Strandgården som en plats där vardagen alltid står i centrum.
– Vi följer familjerna i sådant som många tar för givet. Morgnar, måltider, skola, konflikter och fritid. Det är där vi får syn på både styrkor och sådant som behöver utvecklas.

Ett av lekrummen på Strandgården några dagar innan öppning.
Ett av lekrummen på Strandgården några dagar innan öppning.

"Vi fick möjlighet att börja om"
För en mamma som tillhörde en av de första familjerna på Strandgården har tioårs-jubileet väckt många minnen. Hon vill vara anonym, men minns fortfarande känslan när familjen kom till Vika Strand hösten 2016.
– Vi var nervösa. Vi visste inte vad som väntade oss. Vem vill flytta iväg någonstans och bli utredd av främlingar? Men ganska snabbt kändes det som att människorna där ville vårt bästa.

Hon beskriver vistelsen som omvälvande.
– Att komma till Strandgården var det bästa som kunde hända vår familj. Det var inte alltid enkelt. Men vi fick också möjlighet att börja om och bygga någonting bättre.

När hon ser tillbaka idag är det personalens förhållningssätt hon minns starkast.
– De var professionella, men också väldigt mänskliga. Jag kände att de trodde på oss även när vi hade svårt att göra det själva. Och jag måste också lyfta maten. Den minns man. Vilken lyx det var med god hemlagad mat varje dag.

Malin tillsammans med utredaren Samuel Mases.
Malin tillsammans med utredaren Samuel Mases.

För oss handlar det om att familjer ska förstå sin situation bättre och få verktyg att skapa förändring

Resultat som betyder något
Under de tio år som gått har Strandgården tagit emot ungefär 350 familjer från drygt 50 kommuner runt om i Sverige.

Mer än 90% av familjerna har efter utredning eller behandling kunnat flytta vidare till en fungerande vardag i det egna nätverket. För många har det inneburit att barn kunnat bo kvar hemma eller återförenas med sina föräldrar efter en tidigare placering.

Men enligt utredaren Samuel Mases säger siffror bara en del av sanningen.
– Resultatet handlar inte bara om hur många som flyttar hem eller hur många utredningar vi genomför. För oss handlar det också om att familjer ska förstå sin situation bättre och få verktyg att skapa förändring. Ibland är det de små stegen som blir de viktigaste på lång sikt.

Vardagen som arbetsmetod

Just vardagen är något som Strandgården ofta återkommer till när verksamheten beskrivs.
– Vi utgår från det som faktiskt händer mellan människor. Hur ser samspelet ut? Hur fungerar rutinerna? Vad händer när det uppstår stress eller konflikter? Genom att följa familjelivet nära får vi ett underlag som blir både rättvisande och användbart, säger Samuel.

Under åren har verksamheten också utvecklat sitt arbete med nätverk och återförening.
– Vi vet att barn i de flesta fall mår bäst av att ha fungerande relationer till sitt eget nätverk. Därför försöker vi alltid förstå vilka människor som är viktiga runt familjen och hur de kan bli en del av lösningen, säger han.

Nya behov har format verksamheten
Även om grunden har varit densamma sedan starten har Strandgården utvecklats på flera sätt under sina tio år.

En tydlig förändring är att återföreningsplaceringar blivit en allt viktigare del av verksamheten. Det handlar om familjer där barn varit placerade utanför hemmet och där socialtjänsten behöver få svar på om en hemflytt är möjlig och trygg.
– När Strandgården startade handlade en stor del av uppdragen om att utreda om ett barn kunde bo kvar hemma. Idag ser vi också allt fler uppdrag som handlar om vägen tillbaka hem, säger Samuel Mases.

I en återföreningsplacering får barn och föräldrar möjlighet att bo tillsammans under en begränsad tid samtidigt som familjen får stöd och utreds i sin vardag. Målet är att skapa ett så bra underlag som möjligt inför beslut om framtiden.

– Vi vet genom både forskning och erfarenhet att många barn mår bäst av att växa upp i sitt eget nätverk när förutsättningarna finns. Därför är det viktigt att inte bara fråga om en hemflytt är möjlig, utan också att ge familjen de bästa förutsättningarna att lyckas när den väl sker, säger Samuel.

Han menar att den typen av uppdrag speglar en större utveckling inom hela området.
– Det finns idag ett större fokus på långsiktighet och på vad som händer efter ett beslut. För oss handlar det om att hjälpa familjer att hitta hållbara lösningar och minska risken för ett sammanbrott.

Nästa kapitel
Själva ”födelsedagen” ska firas med tårta och lite andra festligheter på Strandgården, både för personalen och de boende. Det blir också en tid för att reflektera över de här tio åren.
– Vi är stolta över vad vi har byggt upp tillsammans. Samtidigt är vi ödmjuka inför att familjers behov förändras och att vi behöver fortsätta utvecklas, säger Malin Gnospelius.

Hon återkommer till det som varit Strandgårdens drivkraft sedan starten 2016.
– Om tio år hoppas jag att vi fortfarande pratar om samma sak som vi gör idag. Att vi möter familjer med respekt, att vi letar efter styrkor i större utsträckning än svårigheter och att vi hjälper människor att tro på att förändring är möjlig.

Den 3 oktober 2026 fyller Strandgården tio år. Tio år av möten, utredningar, samtal och förändringsarbete. Men också tio år av något som är svårare att mäta:

Människor som fått en ny chans att bygga en fungerande vardag tillsammans.

Vill du veta mer om Strandgården? Läs mer

Behandlaren Lena Nymo tillsammans med Samuel Mases och Malin Gnospelius.
Behandlaren Lena Nymo tillsammans med Samuel Mases och Malin Gnospelius.

Fakta

» Landa familjevård jobbar med individen i centrum och alltid med ett nätverksfokus. Företaget grundades 2008.

» Idag har företaget drygt 70 familjehem anslutna till sig och driver utredningshemmet Strandgården i Vika Strand utanför Falun. Huvudkontoret ligger i centrala Falun.

» Inom Landa arbetar cirka 25 engagerade medarbetare.

Läs också:

”Unga lockas in i en ond spiral”
”Så blir du en pratbar vuxen”
”Är glad över att jobba för ett företag som satsar så mycket på kompetensutveckling”


Skip to content