Föreläsning

Unga lockas in i en ond spiral

Församlingsgården i Avesta är fullsatt, i publiken sitter föräldrar, fritidsgårdpersonal, familjehemsföräldrar, fältassistenter, securitas, socialtjänst och skolpersonal som samlats för att lyssnat till kommunpolisen Thomas Nordström. Tema för dagen är rekrytering av unga i organiserad brottslighet och drogtrender ur ett lokalt perspektiv.

Det var många som tagit sig till församlingsgården i Avesta för att lyssna till föreläsningen om organiserad brottslighet och lokala drogtrender.
Det var många som tagit sig till församlingsgården i Avesta för att lyssna till föreläsningen om organiserad brottslighet och lokala drogtrender.

Landa familjevårds vd, Johan Gnospelius inleder dagen med att berätta att dagens tema är viktigt och aktuellt, inte minst för honom själv och hans familj som under förra året förlorade sin då fjortonåriga dotter Molly efter att hon tillsammans med en kompis testat det narkotikaklassade läkemedlet Tramadol.
– Vi måste göra allt vi kan för att undvika att det som hände Molly händer någon annan, säger Johan och lämnar över till dagens föreläsare.

Barn och unga rekryteras till kriminella gäng
Thomas Nordström är kommunpolis i Avesta och Hedemora han och hans fru är också sedan många år tillbaka en Landafamilj. En bra kombination för dagens föreläsning.
– Visste ni att Sverige har näst flest sprängningar i världen? Endast Mexiko har fler, inleder Thomas.

I och med detta är tonen föreläsningen satt. Organiserad brottslighet är en jättestor utmaning i Sverige på nationell nivå. Men även lokalt. Thomas visar upp sex bilder föreställande en pizza, en joint, piller, pengar och patroner. Rekrytering av unga till kriminella gäng är kopplingen.
– Det är vanligt att någon äldre bjuder på en gratispizza, skjuts eller droger för att sen komma tillbaka och säga att det inte alls var gratis. Nu har du en skuld som du behöver betala tillbaka, förklarar Thomas.

Återbetalningen kan vara genom att utföra en tjänst. Det kan till exempel vara att ta hand om en väska under en period eller transportera den från en plats till en annan. Genom att den unge accepterar tjänsten så är denne också inne i en ond spiral som leder till nya tjänster. Ofta till att sälja knark, eller beckna som det kallas för.

Thomas förklarar att rekryteringen ofta sker av unga i ålder 12-15 år och att de som står för rekryteringen ofta också är relativt unga mellan 15 och 20 år. Utöver att locka med mat och droger så är snabba pengar en drivkraft, även status, respekt och beskydd nämns som motiv hos dem som rekryteras.

Dagens föreläsare tillika kommunpolisen och familjehemspappan Thomas Nordström
Dagens föreläsare tillika kommunpolisen och familjehemspappan Thomas Nordström

Smittoplatser
Thomas berättar att det finns särskilda platser där risken att utsättas är större. Han kallar dem smittoplatser. Thomas råd är att man som förälder ska försöka se till att ens barn undviker dessa platser. Rekryterarna drar sig till platser där yngre hänger. Det kan också vara medieplattformar som till exempel TikTok.

Det kan exempelvis vara i centrumkärnan.
– I Avesta har vi stora problem i gallerian. Det är idag ingen lämplig plats för en tonåring att befinna sig på, säger han.

Thomas får medhåll av två personer i publiken som kommer från Securitas. De påtalar att de just nu sker mycket incidenter i gallerian och att stora ungdomsgäng drar runt där.

Thomas fortsätter med att berätta att anledningen till att unga rekryteras är för att de är lättare att påverka och utnyttja. De här heller inte straffmyndiga om de är under 15 år.

Varningssignaler
Som förälder finns det tecken att hålla utkik efter, exempelvis om barnen vistas utomhus i riskmiljöer eller använder slanguttryck och attribut kopplade till ”gängkultur” så som kläder, smycken, pengar och gängtecken.
– Att ha koll på swish och appar i telefonen är också bra som förälder. Många och jämna swishbelopp så som 20, 30, 100 eller 800 kronor kan handla om att man köper eller säljer droger. Mobilapparna Snapchat, Telegram och Signal är vanliga kommunikationsappar för unga i kriminalitet, säger Thomas

De som löper störst risk att dras in i den här typen av verksamhet är pojkar. Men även flickor riskerar att dras in. Riskfaktorer som man ser är problematisk skolgång, intellektuell funktionsnedsättning och NPF-diagnoser. Föräldraansvaret är stort och man ser att risken är större om föräldrar har en tillåtande attityd eller okunskap kring droger, umgänge, vistelseplatser och hur länge barnen får vara ute.
– Bor man i bostadsområden med sämre livsvillkor, är mobbad, eller har syskon i kriminalitet så kan vi se att risken ökar. Även placerade barn och ensamkommande barn kan vara i riskzonen, förklarar han.

Skyddsfaktorer
Så hur gör man som förälder för att försöka undvika att ens barn hamnar snett. Thomas förklarar att utöver att undvika riskfaktorer så behöver man även kan jobba utifrån skyddsfaktorer.
– En aktiv fritid är viktig, med trygga rutiner, bra mat, bra sömn, inte för mycket skärmtid. Skolgången är viktig och goda förebilder, det vill säga vuxna som vägleder och sätter gränser, säger han.
– De vuxna behöver vara nyfikna och lyssnande när det gäller umgänge, fritid och inställning till alkohol och droger, fortsätter Thomas.

Vad gör polisen?
Den organiserade brottsligheten har kommit att bli ett stort problem. Inte bara i storstäderna. Så vad gör polisen åt det? Forskningen är tydlig, ”hårda tag” funkar sällan mot unga kriminella, det är snarare kontraproduktivt. ”Mjukare” konsekvenser som bygger på omtanke är oftast mer effektivt och brottsförebyggande. Det kan tillexempel handla om hemtransport, orossamtal eller föräldrakontakt. Lokalt jobbar polisen bland annat genom uppsökande verksamhet i ungdomsmiljöer.
– Vi genomför även hundsök i skolor för att spåra droger. Den nya preventionslagen ger oss möjlighet till hemlig telefonavlyssning. Beslagtagna telefoner får också undersökas på information, berättar Thomas.

– Åtgärder som vi ser ger effekt är också att vi kunskapslyfter poliser och kommunanställda som jobbar med barn och unga. Att vi har föräldrakontakt och att vi i vissa fall kör hem den unge till familjen. Vi sätter en högre prioritet på ungdomsärenden, fortsätter han.

Publiken informeras även om att polisen lokalt ingår i olika samverkansgrupper och polisoperationer för att stävja ungdomsbrottsligheten. Polisen sysslar också med olika typer av informationsspridning och har mycket material om gäng och droger att dela med sig av.

Drogtrender
Föreläsningen övergår till att handla om lokala drogtrender. Thomas lyfter olika droger som just nu är vanliga. Han pratar bland annat om att Cannabis är den vanligaste narkotikatypen bland unga. Ecstacy, kokain, amfetamin och kristall(3-CMC) förkommer också samt Lyricakopior alprazolam (”Blåbär”/Xanor) och Tramdol.

– Nätdroger är ett ständigt växande problem. Vi ser också att lustgas är relativt vanligt bland unga och användning av vape som innehåller THC-liknande ämnen, förklarar Thomas.

Vape är elektroniska cigaretter och enligt Thomas inte så oskyldigt som många kan tro. Han hänvisar till en artikel från tidningen Bohuslänningen om att Vapes drar in unga i kriminella nätverk. Han säger också att flera länder förväntas förbjuda engångsvapes.
– Har ni koll på slangorden, frågar Thomas.
– Grönt, sallad, grälle, gräs, weed är slang för marijuana. Brunt, B, zutt och kaka är hasch.

Han fortsätter och går igenom olika droger och dess slanguttryck och menar att även detta är bra att ha koll på som förälder eller annan viktig vuxen.
– Som vuxen måste man våga ta snacket med de unga. Cannabis är oavsett vad den unge hävdar inte alls en lätt drog. Alla andra har inte ”rökt på”. Ju mer kunskap man som förälder har desto lättare är det att ta diskussionen med den unge, förklarar Thomas.

På polisen.se kan man ta del av föräldraskolan, där finns information om vad föräldrar behöver ha koll på när det gäller droger. Drugsmart.se är en annan bra upplysningssida om alkohol, tobak och narkotika.

Ny kunskap
Föreläsningen har nått sitt slut. Thomas avslutar med att uppmana till att man alltid kan tipsa polisen om man har en dålig känsla eller misstankar kring något. Det kan man göra på polisens hemsida, anonymt om man vill. Thomas tackas av med en stor applåd från en nöjd publik.

Landafamiljen Jimmy och Anna Ridderstam var nöjda med föreläsningen.
Landafamiljen Jimmy och Anna Ridderstam var nöjda med föreläsningen.

Landafamiljen Anna och Jimmy Ridderstam satt i publiken. Det berättar efteråt att de tyckte att det var en intressant föreläsning med nyttig kunskap, dels för att de har egna barn, dels för att de är familjehem. Anna jobbar också i skolan och tror att hon kan få användning av den nya kunskapen där.
– Det är viktigt att uppdatera sig. Samhället förändras och då är det bra att ha koll, säger Jimmy. Anna håller med och säger att hon lärt sig en del nytt under dagen.
– Slangorden till exempel och hur rekryteringen kan gå till. Man ser ju tyvärr utvecklingen av kriminaliteten här i lilla Avesta.

Thomas Nordström är nöjd efter föreläsningen.
– Det är viktigt att lyfta kunskapen hos viktiga vuxna. Det här är en kunskap som många inte har idag. Det har skett en förändring i vårt område de senaste åren. Brottsligheten är mer organiserad.

Om du skulle få ge ett råd till alla föräldrar som kanske är oroliga?
– Lita på er magkänsla. Följ upp om det är något som inte känns bra, avslutar Thomas.


Skip to content