Strand

”Det är föräldrarna
som har störst
chans att lyckas”

Prova att googla artiklar om HVB-hem i Sverige. Oftast är det allt annat än en positiv läsning. Uppgivna föräldrar som gör allt för att få vara med sina barn. Ungdomar som rymmer hem eller som hamnar i våldsamma situationer. Eller forskning som visar på att det snarare handlar om förvaring än utredning och behandling. Men går det att bedriva en HVB-vård som fungerar bättre?

Foad Rad, biträdande föreståndare Sjögården, förklarar idén som Landa arbetar utifrån.
Foad Rad, biträdande föreståndare Sjögården, förklarar idén som Landa arbetar utifrån.

Landa familjevård driver idag Strandgården och Sjögården, två HVB-hem i Dalarna med visionen att barn och ungdomar ska få växa upp med sina föräldrar i en trygg och fungerande miljö. Här ligger fokus på att snabbt ”jobba hem” barnet eller ungdomen till sin ursprungliga miljö och där få vardagen att fungera.

För att lyckas behöver föräldrar och övrigt nätverk finnas med i den unges liv, och helst även under tiden på HVB-hemmet. Lösningen ligger sällan i att separera barnet från föräldrarna. Problemen kommer då finnas kvar den dagen placeringen är över och när ungdomen återvänder hem.
– Hela idén är att man inte splittrar familjen. Hos oss flyttar föräldrar och barn in tillsammans på något av våra boenden. Sen jobbar vi för att tillsammans lösa utmaningarna och för att de snabbt ska kunna återvända hem till en fungerande vardag, säger Malin Gnospelius som är föreståndare för Strandgården och Sjögården när vi träffar henne och kollegan Foad Rad.

Malin Gnospelius, föreståndare för Strandgården och Sjögården tillsammans med Foad Rad, biträdande föreståndare Sjögården.
Malin Gnospelius, föreståndare för Strandgården och Sjögården tillsammans med Foad Rad, biträdande föreståndare Sjögården.

Det var efter att Malin, som är utbildad socionom, sett hur ofta placeringar slutade i sammanbrott som tankarna på att bedriva familjehemsvård på ett annat sätt väcktes. När hon senare fick veta att Landa familjevård var på gång att starta upp Strandgården med en verksamhet med en annan inriktning än den traditionella visste hon att hon ville vara med.
– Ser man statistik på hur många lyckade placeringar vi har haft sen vi startade för fem år sedan så ser man också att vårt sätt att bedriva HVB på är helt rätt, fortsätter hon.

Med en lyckad placering menar Malin att efter tiden på HVB flyttar familjen hem igen, inte vidare till en annan placering eller lösning separerad från föräldrarna.  

Vi önskar istället att man vågade placera hos oss i ett tidigare skede

Det finns många olika anledningar till att barn och unga omhändertas. Det börjar alltid med att socialtjänsten känner oro. När det gäller yngre barn kretsar oron oftast kring att föräldrarna inte klarar av att ta hand om barnen på ett bra sätt. Det kan handla om missbruk i familjen, känslomässiga aspekter där man har svårt att visa kärlek och närhet eller mer grundläggande brister hos föräldrarna kring exempelvis mat, hygien och tillsyn. Placering av ungdomar utgår ofta från en problematik kring ungdomen själv. Det kan exempelvis var i form av skolfrånvaro, missbruksproblem eller psykiska besvär.
– Förenklat kan man säga att när det strular kring en ungdom så får man först en kontaktperson, när det inte blir bättre får man en kontaktfamilj, sen blir det ett eller flera familjehem och därefter HVB och tillslut kan det sluta med låsta SIS-hem. Det blir som en ond spiral, berättar Foad.
– Vi önskar istället att man vågade placera hos oss i ett tidigare skede och att vi får jobba tillsammans med familjen, fyller Malin i.

Oro för att föräldrarna inte klarar av att ta hand om barnen på ett bra sätt är en av många möjliga anledningar till omhändertagande.
Oro för att föräldrarna inte klarar av att ta hand om barnen på ett bra sätt är en av många möjliga anledningar till omhändertagande.

Föräldrarna är nyckeln i Landas modell. På Strandgården flyttar barnet och föräldrarna in tillsammans. Här bor sen familjen i 8–12 veckor och under tiden jobbar man tillsammans med det som socialtjänsten visat oro för. Föräldrarna beröms och stärks i det de gör bra i föräldraskapet och det är det man sen bygger vidare på för att det ska fungera även efter att familjen lämnat Strandgården.
– Det här är människor som mest fått kritik för sitt föräldraskap, nu stärker vi dem och ger dem nycklar för att få vardagen att fungera och för att de ska få fortsätta bo med sina barn, berättar Malin.

Läs mer om Strandgården

Sjögården, som startade upp sin verksamhet för två år sedan, har en äldre målgrupp. Men även här är det fokus på föräldrar och nätverk för att lyckas. Foad berättar:
– Vi försöker alltid få föräldrarna att flytta med den placerade tonåringen hit. Då kan vi jobba tillsammans och lösa sådant som behöver fungera.

Men det är inte alltid det går, i de fall föräldrarna inte kan vara på plats fysiskt är de ändå involverade i allt som händer deras barn. Oftast är de med på möten, kommer på övernattningsbesök på helger och är med när de kan. En tät kontakt med föräldrarna är a och o för ett bra resultat.

Läs mer om Sjögården

På Strandgården bor barnen tillsammans med sina föräldrar.
På Strandgården bor barnen tillsammans med sina föräldrar.

Det är inte ovanligt att föräldrarna inledningsvis är skeptiska till att flytta in på Strand- eller Sjögården. Det kan så klart vara läskigt att studeras och utvärderas i sitt föräldraskap. Många känner sig ifrågasatta och nedtryckta och känner det som att deras barn ska tas ifrån dem.
– Vi är alltid transparenta och öppna. De behöver veta varför socialtjänsten tycker att de ska vara här och att vårt syfte är de ska kunna fortsätta ha vårdnaden av sina barn, säger Malin.

Oftast blir föräldrarna förvånade i hur mycket de gör som faktiskt är bra

När en familj flyttar in på Strand- eller Sjögården följer personalen dem hela tiden i vardagen och ser hur de agerar i olika situationer. Det skiljer sig mot traditionella utredningar där man oftast bara träffas vid enstaka tillfällen vilket gör det svårare att få en helhetsbild av föräldraskapet. Under utredningen är Landas personal tillsammans med familjen och ser och återkopplar vad som fungerar bra och vad som eventuellt skapar oro. Fokus ligger på det de gör bra.
– Oftast blir föräldrarna förvånade i hur mycket de gör som faktiskt är bra. Det här är föräldrar som bara ha fått höra den andra sidan, allt de gör fel eller dåligt, fortsätter hon.

Läs mer om Landas utredningsmodell

Under perioden för placeringen försöker man skapa en så pass normal tillvaro som möjligt. De större barnen går i skolan och föräldrarna som har möjlighet åker och jobbar och återvänder till boendet efter jobbet. Här bor man tillsammans med andra familjer, vissa mer som i ett kollektiv och andra i boenden som påminner om egna lägenheter. Ofta uppstår också fina band mellan de olika familjerna. Tillsammans anordnas olika aktiviteter, besök på lekland eller badhus, grillkvällar, fotboll och tipspromenader.
– Hos oss på Sjögården håller vi just nu på att bygga ett utegym tillsammans med de som bor här, berättar Foad.

Olika aktiviteter är ett försök till att skapa en så pass normal tillvaro som möjligt under placeringstiden.
Olika aktiviteter är ett försök till att skapa en så pass normal tillvaro som möjligt under placeringstiden.

Forskning visar att det finns otroligt starka band mellan barn och deras föräldrar, även i dysfunktionella hem. Landa familjevårds arbetssätt utgår från en metod som heter Signs of Safety där fokus ligger kring föräldrar och nätverk. Bandet mellan föräldrar och barn är något man jobbar med och utifrån det hittar man lösningar för att få familjelivet att fungera. Det fungerar bättre än att placera bort problemet.
– Det är föräldrarna som har störst chans att lyckas. Men de måste jobba med sina och barnets utmaningar för att få det att fungera. Och det måste hitta lösningen själva. Det finns en otrolig styrka i det och i att de förstår att de är den avgörande orsaken för om det ska fungera eller inte, berättar Malin.

Uppföljning är viktigt och Landa utvärderar alltid efter avslutade ärenden. Det blir ett kvitto på vad som fungerat bra och vad som det eventuellt behöver vridas på för att utvecklas och bli ännu bättre. Malin visar upp en anonym enkät där föräldrar som bott på Strandgården fått utvärdera sin vistelse och tiden efteråt.
– Den här återkopplingen ger så mycket. Ett kvitto på att vi gör något bra. Man blir varm i hjärtat när man ser hur nöjda många är med vårt jobb och hur bra det ofta fungerar efteråt.

Kommentarer om tiden på
Strandgården:

”Strandgården berättade sanningen…om nåt var fel fick vi veta det så vi kunde ändra oss”

”Där var lugn och ro, jag tyckte om att vara där, det kändes familjärt”

”Utredningen gav mig mycket positivt, jag fick veta att jag inte brister i anknytningen och det har stärkt mig”

Kommentarer om tiden efter
Strandgården:

”Vi har rutiner hemma nu, vi kan sätta gränser. Främst rutiner så man vet vad som händer, förut kom saker som en överraskning för barnen, nu vet de i förväg.”

”Innan vi kom till Strandgården var det inte bra, nu är det mycket lugnare för barnen”

”Om jag ser till hela bilden så hade jag, om jag inte åkt till Strandgården, inte haft kvar mitt barn idag”.

En utmaning med Landas annorlunda arbetssätt är att ändra traditionella metoder och invanda arbetssätt hos till exempel Socialtjänsten. De och föräldrarna ser inte alltid vägen berättar Malin.
– Det är jobbigt med ungdomar som strular. Det kan nog vara ganska skönt i vissa fall för både föräldrarna och socialtjänsten att överlåta ansvaret på ett HVB-hem. Men då handlar det om att hantera det som uppstår i stunden och inte arbeta för hur det ska bli i framtiden.

Att det fortfarande, trots att all forskning, ändå fortsätts att placera på ett traditionellt sätt är en gåta för Malin.
– Anledningen till att det ser ut så är ju till viss del att det saknas alternativ. Det borde finnas fler aktörer som tänker som vi, säger Foad.

– Jag tror vi har framtiden för oss, och fler gör som oss. På Gotland är man på gång att starta upp ett kommunalt HVB-hem som också kommer utgå från föräldrarna och nätverket. Arbetssättet är ju relativt nytt i Sverige och ju mer tiden går och resultaten kommer så tror jag det blir fler som driver familjevård som vi, avslutar Malin.

Malin Gnospelius lyfter fram fördelarna med Landas sätt att driva familjevård.
Malin Gnospelius lyfter fram fördelarna med Landas sätt att driva familjevård.

Fakta

» Landa familjevård jobbar med individen i centrum och alltid med ett nätverksfokus. Företaget grundades 2008, då under namnet Dalarnas ungdomscenter.

» Idag har företaget drygt 100 familjehem anslutna till sig och driver två utredningshem; Strandgården och Sjögården. Huvudkontoret ligger i Vassbo utanför Falun.

» Inom Landa Familjevård, Strandgården och Sjögården arbetar drygt 40 engagerade medarbetare.

Läs också:

”Det kunde lika gärna varit jag, eller mina barn”
”Vi är en tillfällig oas. Målet är alltid att de ska kunna flytta hem”